Ett hem är något man måste förtjäna

By Annakaisa Suni

Mittemellan ljuset och mörkret
besöker jag mitt gamla liv
vill se om en version av mig
bor kvar i norr, om det går
att ta flygplan till det förflutna

Tundran är kladdkaka
och bergen sockrade
jag dricker nollgradig luft
konsumerar den här platsen
är ändå ständigt hungrig

/////

De har borrat hål i permafrosten
byggt fyrvåningshus på styltor
en helikopter uppvaktar fjället
nya lavinstängsel uppförs
för att skydda hemmen

Varför promenerar jag
har ingen hund och ingenstans att vara
räknar fåglarna på stranden
de sista snäpporna som ryckiga robotar
och gässen i väntan på startsignal

/////

Får låna en överlevnadsdräkt
när vi åker båt till stugan
den tar ett stadigt grepp
om mina lemmar
skyddar genom att strypa

Hittills har jag klarat mig bra
överlevt överallt
men jag begär mer
vill äga, vill tillhöra
vill ha ett hem

/////

Häruppe är ett hem
något man måste förtjäna
den som inte klarar sig
måste flytta till sitt förflutna
alla förväntas ha ett annat hem

Regnet stiger upp
från fjordens släta yta
men vi är inne och värmer oss
vid den importerade elden
fjälltopparna flyter ihop med himlen

/////

Jag får lära mig flå en ripa
den har hängt över natten
fjädrarna smeker min hand
något så mjukt får man aldrig känna
om det inte har dödats först

Det är som en kyckling, säger B
när jag ska vrida loss vingarna
jag gör som han säger
låter bli att berätta
att jag brukar köpa bröstfiléer

/////

När jag först kom hit
kunde jag inte klä mig rätt
hade aldrig kört snöskoter
eller hört en fjällräv skrika
visste inget om fåglarna

Helt hjälplös är jag inte längre
kan ta vara på mig själv
men inte bidrar jag riktigt
kan inte laga slädar eller kläder
min norska består av svenska ord

/////

I Longyearbyen
täcks leran av snö
samma morgon lyfter gässen
lämnar plats åt mörkret
lavinstängslen är nästan klara

Omkring mig hjälper
grannar varandra
byter däck, drar upp båtar
jag läser och skriver
går mina hundlösa promenader

/////

Mina vänner äger saker här
varje pryl är ett berättigande
vi inspekterar snöskotrarna som
står uppställda på lastpallar
för att inte frysa fast vid marken

Men jag var bara på besök
laddade ögonen med ljus
flög iväg när mörkret kom
en oktoberturist
landskapet ett skum på mina läppar

Annakaisa Suni is a freelance journalist and book editor living in Stockholm, Sweden, originally from Finland.